TA HEM ALLA SKRIDSKOR OCH SKIDOR!
söndag 31 mars 2019
fredag 29 mars 2019
Planering vecka 14
Måndag
1/4
|
Tisdag
2/4
|
Onsdag
3/4
|
Torsdag
5/4
|
Fredag
6/4
|
Läxa: matte, volym och tid.
Träna glosorna som finns på bloggen: Every day
| Friluftsdag |
Idrott
inomhus.
|
Idrott
inomhus.
Ta med läxan till skola
|
fredag 22 mars 2019
Planering vecka 13
Måndag
25/3
|
Tisdag
26/3
|
Onsdag
27/3
|
Torsdag
28/3
|
Fredag
29/3
|
Läxa: olika läsläxor.
| Slöjd
Bokbuss
|
Idrott
inomhus.
|
Hedenloppet för år 2-3
Start kl.9.00
Ta med (om du vill), smörgås, frukt och något att dricka.
Ta med läxan till skolan.
|
tisdag 19 mars 2019
Anteckningar från
Verksamhetsråd 12/3–19
Närvarande
Sara Wikström
Helena Öhrwall
Emma Backlund 5 a
Elisabeth Eriksson, år
3 och fritids
Helena Johansson, år 2
Therese Henriksson, 6 a
Pia Hägglund, 4 b
Malin Klang
Maria Larsson Palo
1.
Rektor tar upp
om planeringen inför höstterminen och vilka som kommer att arbeta i de olika
klasserna.
Alla tjänster är inte
helt klara ännu. Förskoleklass kommer att ha 38 barn.
2.
Arbetskväll på
skolan. Kommer att bli den 21/5. Föräldrar och personal träffas och arbetar
tillsammans. Det kommer bland annat att finnas möjligheter att måla insidan av
lekstugan och bygga färdigt en påbörjad altan till denna.
Fönsterputsning
är också välkommet.
3.
Skolans marknad
kommer att bli den 11/6
4.
Filmdagen. En
förälder har lyft frågan om mängden fika på den årliga filmdagen som äger rum
sista veckan innan jullovet. Föräldern tycker att barnen ska poppa popcorn med
personalen i skolmatsalen och äta dessa med mjölk till istället för att ha med
sig onyttiga saker som läsk och godis.
Verksamhetsrådet
tycker inte att mängden fika är så farlig vid filmdagen då det bara är en gång
per år, och anser därför att barnen kan få äta något onyttigt då. Men inga
överdrivna mängder.
5.
Medhavt fika vid
friluftsdagar. Skolans friluftsdagar bör ha en sund profil och därför kan man
ta med smörgås, varm dryck, frukt. Klasslärare kan sätta ut på bloggen vad man
får ha med sig så uppstår inte problem med att vissa har läsk och liknande.
6.
Friluftsdagen
blir den 19/3 för lågstadiet och 2/4 för mellanstadiet.
Kolla upp om det
är militärövning i Degerbergsfortet den dagen lågstadiebarnen ska vara i Pagla.
(Vilket det var förra året.) Eftersom försvaret har sin stora vinterövning
denna vecka. Dock vet vi inte exakt var.
7.
Punkter som togs
upp under elevrådet.
·
Femmorna önskar
sig en ny matsedel och mindre prat på lektionerna. De är också missnöjda med
hallonsylten som serveras och tycker att det ska vara jordgubbssylt istället.
·
Sexorna vill att
år 6 ska få tugga tuggummi fritt. De vill också ha fler inneraster och skorna
på inomhus.
·
Fyrorna vill ha
en utomhuskran eftersom de blir törstiga när de leker ute. De vill även ha
biljard och pingisbord. Verksamhetsrådet funderar på om man kan bygga ett
pingisbord på fritids eller om man kan skaffa ett begagnat? År 4 vill även att
skolan ska bjuda på frukt.
·
Treorna tycker
inte om att andra kastar böcker på golvet, och vill att de övriga eleverna ska
vara mer försiktiga med böckerna samt hjälpa till att hålla ordning.
·
Det har kommit
fram att barn klättrar på räcket högst upp i trappan. Det är farligt och rektor
har tagit beslut om att få ett förhöjt räcke där så att ingen kan falla ner.
8.
Elisabeth
berättar om verksamheten på fritids. Man har tema rörelse, sund kost,
utomhusvistelse, yoga. Viktigt med att kunna vila och slappna av. Man har också
infört tyst mellanmål, då man lyssnar på musik eller saga i matsalen. Barnen
och personalen tycker att det är mycket lugnare och trevligare. Till våren ska
man ha mer mellis utomhus.
9.
Helena berättar
om lågstadiet.
·
År 1 Väder och
motsatser.
·
År 2 Respekt,
samarbete, kamratskap.
Svenska, grammatik, grupparbete,
textanalys.
Ma, multiplikation, längd och höjd.
NO, kroppen, vinter.
So, världsreligioner, sophantering.
·
År 3. No vatten.
So, tolerans. Sv och ma, förberedelser inför nationella proven.
·
År 4, blandar
grupper mellan klasserna.
So, vikingatiden, No, väder, Matematik
skala, vinklar, area.
Svenska, läsförståelse.
·
År 5 skriver
spännande berättelser. Boksamtal.
Decimaltal i matematiken, samt de fyra
räknesätten.
So, geografi, kartkunskap.
No, kroppen.
Teknik, programmering.
Bild, akvareller.
Engelska, muntliga framställningar.
·
År 6. Engelska,
nationella prov. Svenska berättelser och gestaltande beskrivning.
So, religioner, moral, etik.
No, Lufttryck och värme.
Matematik, decimaltal.
Idrott, skridskor och skidor. (Under
viss protest.) Dock varannan lektion inomhus.
10.
Skolan har köpt in utrustning för
skridskoåkning och skidor.
Har man pjäxor över
med NNN binding kan man skänka dessa till skolan.
11.
Rektor berättar om ett studiebesök hos
utomhusförskola i Kiruna. Personalen från Heden inspirerades av många kreativa
knep för utomhusaktiviteter.
12.
9-10 april kommer personal från Hedenskolan
att vara på fortbildning i både Luleå och Stockholm. Det kommer att finnas
vikarier.
13.
Frågor från föräldrar. Hur kan informationen
om verksamhetsrådet nå ut på ett enklare sätt? Förslag på att rektor har hand
om mejllistan.
·
Mötet bestämmer
att vi ska samla ihop alla namnen för att göra en mejllista. Information om
mötet bör också läggas upp på bloggarna så att föräldrar hinner se och komma
med frågor att skicka med till sina klassrepresentanter.
·
Hur fungerar
Sigma-matten? Man tycker att den är bra.
Hinner inte med allt då praktiskt tar tid.
·
Nästa möte blir
13/5 kl. 18
·
Vem organiserar
arbetskvällen?
·
Det har blivit lugnare
på bussarna nu.
·
Brukar
skolbussbolaget eller försvaret informera skolan om när skolbussar inte går för
att exempelvis Mockträskvägen är stängd på grund av militärövning? Och svaret
på denna fråga var nej.
fredag 15 mars 2019
Planering vecka 12
Måndag
18/3
|
Tisdag
19/3
|
Onsdag
20/3
|
Torsdag
21/3
|
Fredag
22/3
|
Läxa:
läseboken sid. 77-82
Träna på engelska partyord. Finns på bloggen. | Slöjd |
Idrott
skidor
|
Idrott
skidor
Ta med läseboken till skolan.
|
tisdag 12 mars 2019
Till
Förälder/vårdnadshavare till elev i årskurs 3
i grundskolan och sameskolan
eller i årskurs 4 i specialskolan
Hej!
Du får det här brevet för att du är förälder och/eller vårdnadshavare
till en elev som under vårterminen ska genomföra nationella prov i
ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Varför ska eleverna genomföra nationella prov?
Elever i grundskolans och sameskolans årskurs 3 samt i specialskolans årskurs 4 ska
genomföra nationella prov. Proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning
av elevernas kunskaper. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevens
kunskaper enligt de kunskapskrav som finns i kursplanerna.
Proven utvecklas och konstrueras vid Stockholms och Uppsalas universitet på
uppdrag av Skolverket. Uppgifterna i proven har prövats ut i många olika skolor
runt om i landet. Elever och lärare har fått ge synpunkter som har tagits tillvara när
provet tagits fram.
Det är kursplanerna i de olika ämnena som är utgångspunkt när provens innehåll
och utformning bestäms. Men allt i ett ämnes kursplan kan inte prövas i ett prov.
Ett sådant prov skulle bli alltför omfattande.
De nationella proven utgår inte från något visst arbetssätt eller några speciella
läromedel. I proven ska eleven visa sina kunskaper på flera olika sätt.
När ska proven genomföras?
De nationella proven består av olika delprov. Proven ska genomföras under
vårterminen, veckorna 11-20 och är obligatoriska. Skolan beslutar när under
perioden som de olika delproven ska genomföras. Tanken är att proven ska vara en
del av undervisningen så långt det är möjligt under perioden.
Hur bedöms proven?
Till de nationella proven finns detaljerade bedömningsanvisningar som läraren ska
följa. När läraren sedan gör en helhetsbedömning av en elevs kunskaper i ett ämne
tar läraren även hänsyn till resultatet på proven.
Resultatinsamling
Skolverket samlar in resultat från de nationella proven i samarbete med Statistiska
centralbyrån (SCB). Insamling av provresultat behövs för utvärdering på skolorna
men även för analyser av resultat i landet, i kommunerna och hos huvudmän för
fristående skolor.
Läs vidare på
baksidan
Vad innehåller ämnesproven?
De nationella proven har ett gemensamt tema. Temat utgår från en berättelse om
barnen Nova och Troj. Syftet med berättelsen är att avdramatisera provsituationen
och underlätta för eleverna. Efter varje delprov sätts en del av en bild och text upp
på en affisch i klassrummet som tillhör berättelsen. När alla delar är på plats har
också äventyret med de båda barnen fått sin avslutning och eleverna genomfört alla
delprov.
Matematik
Det nationella provet i matematik består av olika delprov med skriftliga uppgifter
som eleverna löser individuellt och muntliga uppgifter som eleverna löser i mindre
grupper. Både i de skriftliga och i de muntliga uppgifterna ges eleverna möjlighet
visa att de kan förklara och argumentera för hur de tänker matematiskt.
Svenska och svenska som andraspråk
Det nationella provet är gemensamt för de båda svenskämnena och består av ett
antal delprov. Det finns både uppgifter som eleverna löser individuellt och i grupp.
Genom de olika uppgifterna ska eleverna få möjlighet att visa sin kunskap inom
områdena tala, samtala, läsa och skriva.
Vad är en kunskapsprofil och en självbedömning?
Elevens resultat på de nationella proven och lärarens bedömning av elevens övriga
prestationer i ämnena kan sammanfattas i kunskapsprofiler. Dessa dokument kan
användas som underlag vid utvecklingssamtal.
Till varje prov finns en självbedömningsdel där eleven ska fundera kring det
egna lärandet och beskriva sin förmåga i respektive ämne. Självbedömningen
kan sedan jämföras med elevens kunskapsprofil i ämnet och diskuteras vid
utvecklingssamtalet.
Kontakta Skolverket
nationellaprov@skolverket.se
Var finns mer information?
Mer information om de nationella ämnesproven finns på Skolverkets webbplats
www.skolverket.se/bedomning
Förälder/vårdnadshavare till elev i årskurs 3
i grundskolan och sameskolan
eller i årskurs 4 i specialskolan
Hej!
Du får det här brevet för att du är förälder och/eller vårdnadshavare
till en elev som under vårterminen ska genomföra nationella prov i
ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Varför ska eleverna genomföra nationella prov?
Elever i grundskolans och sameskolans årskurs 3 samt i specialskolans årskurs 4 ska
genomföra nationella prov. Proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning
av elevernas kunskaper. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevens
kunskaper enligt de kunskapskrav som finns i kursplanerna.
Proven utvecklas och konstrueras vid Stockholms och Uppsalas universitet på
uppdrag av Skolverket. Uppgifterna i proven har prövats ut i många olika skolor
runt om i landet. Elever och lärare har fått ge synpunkter som har tagits tillvara när
provet tagits fram.
Det är kursplanerna i de olika ämnena som är utgångspunkt när provens innehåll
och utformning bestäms. Men allt i ett ämnes kursplan kan inte prövas i ett prov.
Ett sådant prov skulle bli alltför omfattande.
De nationella proven utgår inte från något visst arbetssätt eller några speciella
läromedel. I proven ska eleven visa sina kunskaper på flera olika sätt.
När ska proven genomföras?
De nationella proven består av olika delprov. Proven ska genomföras under
vårterminen, veckorna 11-20 och är obligatoriska. Skolan beslutar när under
perioden som de olika delproven ska genomföras. Tanken är att proven ska vara en
del av undervisningen så långt det är möjligt under perioden.
Hur bedöms proven?
Till de nationella proven finns detaljerade bedömningsanvisningar som läraren ska
följa. När läraren sedan gör en helhetsbedömning av en elevs kunskaper i ett ämne
tar läraren även hänsyn till resultatet på proven.
Resultatinsamling
Skolverket samlar in resultat från de nationella proven i samarbete med Statistiska
centralbyrån (SCB). Insamling av provresultat behövs för utvärdering på skolorna
men även för analyser av resultat i landet, i kommunerna och hos huvudmän för
fristående skolor.
Läs vidare på
baksidan
Vad innehåller ämnesproven?
De nationella proven har ett gemensamt tema. Temat utgår från en berättelse om
barnen Nova och Troj. Syftet med berättelsen är att avdramatisera provsituationen
och underlätta för eleverna. Efter varje delprov sätts en del av en bild och text upp
på en affisch i klassrummet som tillhör berättelsen. När alla delar är på plats har
också äventyret med de båda barnen fått sin avslutning och eleverna genomfört alla
delprov.
Matematik
Det nationella provet i matematik består av olika delprov med skriftliga uppgifter
som eleverna löser individuellt och muntliga uppgifter som eleverna löser i mindre
grupper. Både i de skriftliga och i de muntliga uppgifterna ges eleverna möjlighet
visa att de kan förklara och argumentera för hur de tänker matematiskt.
Svenska och svenska som andraspråk
Det nationella provet är gemensamt för de båda svenskämnena och består av ett
antal delprov. Det finns både uppgifter som eleverna löser individuellt och i grupp.
Genom de olika uppgifterna ska eleverna få möjlighet att visa sin kunskap inom
områdena tala, samtala, läsa och skriva.
Vad är en kunskapsprofil och en självbedömning?
Elevens resultat på de nationella proven och lärarens bedömning av elevens övriga
prestationer i ämnena kan sammanfattas i kunskapsprofiler. Dessa dokument kan
användas som underlag vid utvecklingssamtal.
Till varje prov finns en självbedömningsdel där eleven ska fundera kring det
egna lärandet och beskriva sin förmåga i respektive ämne. Självbedömningen
kan sedan jämföras med elevens kunskapsprofil i ämnet och diskuteras vid
utvecklingssamtalet.
Kontakta Skolverket
nationellaprov@skolverket.se
Var finns mer information?
Mer information om de nationella ämnesproven finns på Skolverkets webbplats
www.skolverket.se/bedomning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)